Under 1600-talet när böldpesten drog fram över världen, tvingades människor till karantän – precis som idag. I isolering fanns det gott om tid att tänka, vilket ledde till stora vetenskapliga upptäckter. Den största skillnaden från idag var, att allt tänkande skedde i ensamhet. Idag, när tekniken ser helt annorlunda ut, är möjligheterna istället oändliga. Hur kan vi passa på att under den här tiden, forma vår gemensamma framtid till det bättre?
Året var 1665 och böldpesten härjade i världen. På grund av detta dödliga virus stängdes Cambridgeuniversitetet och studenterna skickades hem till säkrare trakter. Alla som hade möjlighet flydde staden, och den fruktade sjukdomen som hade sin pik 1665, dödade under året 75 000 Londonbor, bland många, många andra.
Geniet Isaac Newton var en av de studenter i Cambridge som pesten tvingade till en 18 månader lång ledighet och han utnyttjade tiden väl. I karantän och utan störmoment från andra elever eller lärare, hade han mycket tid att fundera. Det var hemma i byn Woolsthorpe i Lincolnshire som äpplet föll från trädet och Newton upptäckte gravitationen. Det var där han beskrev de tre grundläggande lagarna för hur kroppar i rörelse beter sig.
År 1665 fanns inte teknik som tillät distansundervisning eller möten via video. Nu när Corona stänger in oss i våra hemmakontor, kan mycket av ordinarie arbete och skolundervisning pågå som vanligt, bara på ett annat sätt. Världen stannar inte helt, även om stora ekonomiska värden försvinner, en hel del verksamheter går på sparlåga och vissa behöver stödpaket från regeringen. Mycket har ändrats på väldigt kort tid och vi människor tenderar att reagera med rädsla även vid mindre förändringar, och i dessa tider kan rädslan bli helt förlamande.
Det är nu vi kan forma framtiden
Men vid varje förändring bor också ett frö till en ny framtid. Det är nu vi aktivt kan börja forma den, och ta oss tid till att tänka ut kreativa lösningar på nya problem. När hela havet stormar och allt känns som mest hopplöst, kanske företagsledningar tar extra mod till sig och ser till att genier inom organisationen kan gå all in med sina idéer. Ledningsgruppen eller cheferna kan inte ha alla svaren, och nu om någonsin är det dags att ta tillvara på medarbetarnas fulla potential. Det viktiga är att inte låta tyngdkraften trycka ner oss i dessa tider. Vi måste tänka framåt, och tänka tillsammans.
Ett sätt att få team och grupper att reflektera ihop är genom workshopen A3. Den grundar sig i strategin Lean, där det handlar om att generera så mycket värde som möjligt, med så lite finansiella medel som möjligt. Workshopen är i sju steg och lätt att implementera.
7 enkla steg för att tillsammans ta företaget framåt
- Problemdefinition – vad är problemet?
- Bakgrund – varför har ni problemet och vilka är konsekvenserna av det?
- Nuläge – kvantifiera problemet och se till siffror och fakta.
- Analys – vad är grundorsaken till att problemet finns? Ställ gärna frågan för att verkligen komma till bukt med
- Målbilden – hur kommer det se ut när problemet inte längre finns?
- Övergripande handlingsplan – vem gör vad, och när? Hur ska vi hjälpas åt för att nå målet?
- Mätbar uppföljning – vilka mätbara mål kan vi sätta upp för att nå våra mål?
Att ha ett gemensamt yttre hot, som en organisation inte kan påverka, kan i den bästa av världar skapa samhörighet och frigöra oanade energier och synergier. Det är dags att släppa kontrollen. Newton kom fram till sin snilleblixt i sin ensamhet, och vi har alla möjligheter att nyttja den samlade klokheten hos många människor på ett annat sätt idag. Kan du tänka dig hur stort och omvälvande det kan bli, om vi tänker tillsammans?