Självledarskap är ordet på allas läppar just nu. Men vad innebär det egentligen för en organisation och hur når man önskad effekt?
Att drivas av vår inre motivation är både sunt och något som borde vara självklart. Forskning har länge kunnat påvisa att riktigt engagerade medarbetare presterar bättre och bidrar till mer lönsamma organisationer. Men i vilken utsträckning ges medarbetare rätt förutsättningar att leda sig själva? Och finns det risk att begreppet används för att komma undan med icke-ledarskap? Det är frågor som ofta fyller diskussionerna idag.
I en ny doktorsavhandling av Gisela Bäcklander, KTH, framkommer att nyckeln till framgångsrikt självledarskap är att ha tillgång till den information man behöver – när man behöver den.
Liksom att ha tydlig styrning och organisering av arbetet. Tidigare forskning har primärt fokuserat på den egna motivationens betydelse. Men utmaningen är inte att egen motivation saknas, utan att vi egentligen har begränsat med uppmärksamhet.
Gisela Bäcklander menar att om uppmärksamhet är den trånga faktorn så handlar självledarskap mer om att skydda sina kognitiva resurser, eller att investera dem på ett klokt sätt. Här behöver ledare säkerställa stöd för detta till sina medarbetare. För att självledarskap ska fungera väl, behöver medarbetare kunna bilda sig en uppfattning om vad som behövs göras – och hur man själv kan göra det.
I avhandlingen finns en studie gjord hos Spotify. Där visas vikten av att hålla en levande dialog om hur arbetet genomförs för att lyckas nå framgångsrikt självledarskap. Frekventa avstämningar, i kombination med diskussioner och tydliga visualiseringar av vad alla jobbar med, skapar tydlighet.
Så lyckas du med självledarskap
Publicerad: 2019-12-09