Vilken retorik vinner valet?

Fokus under debatter och framträdanden tenderar att hamna på tomma löften, motståndarnas fel och brister, samt att till varje pris framhålla sin egen valda linje. Färska avslöjanden visar även att våra politiska partier med lätthet kringgår lagen för att tjäna sina ekonomiska syften. Allt detta är något som vi har vant oss vid och till och med nästan förväntar oss i samband med en valrörelse. Men vad ger denna vassa och överdrivna retorik, samt pinsamma avslöjanden egentligen för förväntan på ledarskapet hos våra politiker? 

Enligt samstämmig forskning är ett effektivt ledarskap likställt med ett ledarskap som ingjuter socialtrygghet, där ömsesidig tillit är en av de viktigaste beståndsdelarna. Agerande som skapar tillit kan sammanfattas i ett antal punkter och ett flertal av dem går helt stick i stäv med det fokus och den retorik som dominerar valrörelsens slutskede.  

Stå för de fel du gör och säg förlåt: Att medge att man har gjort fel och dessutom be om ursäkt är en avgörande faktor för att skapa tillit. I detta ingår även att fokusera på lösningar som man själv kan påverka och inte på andras tillkortakommanden och/eller syndabockar. 

Håll dina löften: Ett sviket löfte är en dödsstöt för tilliten. Att stå vid sitt ord gör att man uppfattas som tillförlitlig och det är därför viktigt att inte lova mer än vad man kan hålla. Detta innebär även att tomma löften och löften som från början tydligt framstår som omöjliga att genomföra påverkar tilliten i en negativ riktning.   

Var konsekvent och lev som du lär: Att leva som man lär och vara konsekvent i sitt handlande innebär att man upplevs som pålitlig. På samma sätt upplevs man omgående som falsk och bedräglig när man blir påkommen med att vara inkonsekvent och/eller inte leva upp till den standard som man själv har satt. 

Var närvarande: Att vara närvarande är att vara tillgänglig och mottaglig för någon annan både i tid, rum och i sinne. Det innebär att man behöver lyssna på sin omgivning och bemöta beteenden och frågeställningar i den situationen man befinner sig i och inte anamma ett beteende som syftar till att driva sin egen agenda.  

Det finns alltså mycket i den retorik som förs av politiker i valdebatter, intervjuer och kampanjer som tydligt motstrider de beteenden som är kopplat till ett pålitligt och förtroendeingivande ledarskap. I förlängningen leder det till en låg förväntan på ledarskapet hos våra politiker. Dock, vill man som politiker framstå som en god ledare kan man relativt enkelt öka chanserna till detta genom att göra justeringar i hur man under valrörelsen väljer att uttrycka sig. 

Det är dock inte bara politiker som i dessa dagar skulle behöva lägga extra fokus på hur man framstår som ledare. Vi befinner oss i början av en lågkonjunktur och många organisationer står inför nödvändiga förändringar där ledarskapet har en central roll och betydelse. Det kan vara allt från neddragningar, omorganisationer och avveckling till kompetensoptimering och skifte i affärsfokus. Att i möjligaste mån bibehålla den sociala tryggheten och tilliten till ledningen är a och o i alla effektiva förändringsprocesser. Tyvärr är bevarandet av ett pålitligt och förtroendeingivande ledarskap i en förändringsresa inte lika enkelt som att ändra en politisk retorik, men med rätt stöd i förberedelse och genomdrivande är det fullt möjligt.