I veckan fick vi förmånen att ha ett reflekterande samtal med vår kund Maria Björkling på fastighetsbolaget Arwidsro. Maria har något av en framtidsroll med HR, hållbarhet och affärsutveckling som sina ansvarsområden. Arwidsro äger, utvecklar och förvaltarfastigheter inom defensiv dagligvaruankrad handel och närliggande service samt samhällsfastigheter och hyresbostäder.Här delar hon med sig av sina reflektioner under det gångna året – om oron för “kontorsdödens” inverkan på segregeringen och vilket bakslag för social hållbarhet som det kan få.

“Pandemin har inneburit lidande, osäkerhet och oro. Både fysiskt och psykiskt. Utmaningar för olika människor på olika håll i världen. Det behöver vi alla ha respekt och förståelse för.

Det har varit en stor omställning för många att växla från traditionellt arbete till distansarbete – även om vi haft det relativt fritt hos oss, med goda möjligheter till social distans på vårt kontor. Pandemins påverkan på arbetsmarknaden har fått mig att reflektera över skillnader mellan yrkeskategorier och att vi trots det har samma regelverk. Vilken yrkeskategori man tillhör och vilken kapacitet och möjlighet man har att arbeta hemifrån är en ny dimension av den pågående segregeringen.

Jag själv uppskattar att arbeta hemma – jag är mer effektiv och får ihop livspusslet på ett bättre sätt. Samtidigt ska man inte underskatta fysiska mötens effekt på innovation och kreativitet. Vi har också sett, under pandemin, att distansarbete inte passar alla. De har hållit ut för att det är något tillfälligt.

Nu ser vi hur både privata, kommunala och statliga verksamheter slår slag i saken och förändrar sina kontor i syfte att förlägga del av arbetstiden hemifrån även efter pandemin. Det kortsiktiga perspektivet, i form av ökad flexibilitet och minskade lokalkostnader oroar mig. Frågan är mer komplex än så. Det är ett bakslag för social hållbarhet.

Jag tycker att det finns många oroväckande tendenser. Att inte erbjuda en fysisk kontorsplats – hur ska det hanteras inom våra arbetsrättsliga lagar och regler? Förutsättningar kommer bli mycket mer individuella. Frågan är om en person som bor litet utan plats att arbeta hemifrån kommer ha mindre möjlighet att få ett jobb, än en person som bor större med eget kontorsrum hemma framöver?

Organisationer minskar kontoren och lovar istället möjlighet att jobba hemma. Om man säger på arbetsintervju att man inte kan eller vill jobba hemma – vad händer då? Får man inte jobbet? Att utgå från att arbeta hemifrån kan även vara direkt integritetsmässigt utsatt upplevelse. Det fungerar nu när det är ett undantag – men kommer man ha rättighet att kunna säga nej?

Hur ska arbete vid sjukdom värderas framöver? En tjänsteman som kan jobba på distans har ofta möjlighet att arbeta vid sjukdom, medan en som behöver finnas fysiskt på plats inte kan. Ska sjukavdrag och sjuklön göras på samma villkor? Vem ska ta beslutet om man är tillräckligt sjuk för att inte jobba, även på distans? Det är stora ansvar att lägga på individen, inte minst i ett samhälle där gränsen mellan arbete och fritid redan är utsuddad och ger effekter hälsan redan nu.

Personligen är jag mycket intresserad av framtidens arbetsmiljö – hur man löser det flexibla arbetslivet med förlegade lagar och regler. Psykisk ohälsa, arbetsmiljökrav, ledarskapet på distans – är det mycket fokus på. Det är jättebra. Nytt men samtidigt inte så nytt. Många har ju redan jobbat hemifrån innan. Men inte lika stor grad, och alternativet att arbeta fysiskt på plats har fortfarande funnits. Det har varit en intensiv debatt om Lagen om anställningsskydd (LAS) – men väldigt tyst med frågor kring klyftorna mellan de som kan arbeta på distans och de som inte kan det. Det finns ingen arbetsrätt till detta än så länge.

Vi har svårt i Sverige att prata om sociala orättvisor. Vi är duktiga att prata jämlikhet mellan kön – att skriva årliga rapporter om antalet kvinnor i ledning och styrelser.. Det är fantastiskt. Men det handlar inte bara om jämlikhet mellan kön. Vi ser en oroväckande ojämlikhet på arbetsmarknaden som vi behöver forma arbetsrättsliga lagar efter. Det räcker inte med flextid och ergonomikrav – vi behöver diskutera alltifrån sjuklön till rekreation och integritet.

Det är oroväckande att bara höra ena sidan om myntet. Vi behöver lyfta blicken och förstå att det handlar om stora sociala frågor – vi ska hålla över tid som människor och som jordklot, i balans.  Jag efterfrågar ett långsiktigt perspektiv där fackförbund, näringsliv och politiken aktivt vågar diskutera sociala klyftor och orättvisor och kopplar det till arbetsrätt och hållbar utveckling. Det har jag saknat i debatten och vill se mer av 2021.”

Vad tycker Maria Björkling om vårt samarbete?

“Jag letade efter en partner som kunde hjälpa mig att bygga upp, bibehålla och ligga i framkant med strategisk HR. Nu har vi jobbat ihop i 1,5 år och det är spot on. Jag uppskattar kombon att de är mindre och samtidigt har bredden – juridiken, strategin och det operativa.

Jag är mest nöjd med det personliga bemötande och att de kompetenta, alerta och flexibla. Känner att det finns någon att vända sig till i alla frågor. Vi har rätt personer på rätt projekt. Det är en stor trygghet att ha Sweden HR group tillgängliga.”

Vill du outsourca din HR-funktion, anlita en interim HR eller behöver du stöd i ett projekt? Vi skräddarsyr alltid en lösning efter behov. 

Läs mer om hur vi jobbar här eller ring oss på 08 – 400 261 88 så bokar vi upp ett möte att lyssna in era behov.

Våra konsulter har mångårig erfarenhet av att jobbat i HR- och chefsbefattningar (både strategiskt och operativt) vilket gör att vi snabbt tar oss in i verksamheten och levererar från dag ett. Vår breda kompetens och långa erfarenhet säkrar att vi alltid har fokus på affärsnyttan av det vi levererar.